En gråkall småregnig dag förra vintern gick jag en promenad i trakterna där jag bor och fick plötsligt en idé att vika av från landsvägen in bland träden i en liten skogsdunge som stack ut i åkerlandskapet. Genom snåriga enar och gamla, både döda och levande, björkar tog jag mig fram. Och så låg där plötsligt en runsten framför mina fötter, som att den kallat mig dit.
Efter det har jag gått till platsen några gånger och letat upp information om stenen som i runstensregistret heter U704 och sannolikt haft sin ursprungliga placering några hundra meter från platsen jag hittade den. Stenen är en bildsten utan text (har kanske hört ihop med runsten u705) och är enligt runstensregistret ristad av Balle (A).
Nu får bilden efter 1000 år komma till liv igen i min egen tappning i trådar av mina färgval. Det känns fint på något sätt, från en konstnär för 1000 år sedan fram till mig idag.
Många av mina bildvävar har jag tifigare gjort i bildram men med denna väv har jag nog blivit fast i att väva bilder i vävstolen, tycker det är både snabbare och smidigare.
Lämna ett svar